Översikt över DHCP

Alla datorer och andra enheter i ett TCP/IP-nätverk måste ha en IP-adress för att nätverket ska fungera. IP-adresser kan konfigureras manuellt på varje dator, eller så kan du distribuera en DHCP-server som automatiskt lånar ut IP-adresser till alla DHCP-klienter i nätverket.

De flesta klientoperativsystem söker efter en utlånad IP-adress som standard, så att klientdatorn inte behöver konfigureras för att det ska gå att implementera ett DHCP-aktiverat nätverk. Det första steget är att distribuera en DHCP-server.

För att DHCP-servern ska kunna låna ut IP-adresser till klienter måste dock ett intervall med IP-adresser definieras på DHCP-servern. Det här intervallet kallas för ett scope och definierar ett enda fysiskt undernät i nätverket som DHCP-tjänster erbjuds till. Om du t.ex. har två undernät måste DHCP-servern anslutas till båda näten, och du måste definiera ett scope för varje undernät. Scope utgör också det primära sättet för servern att hantera distribution och tilldelning av IP-adresser och alla eventuella relaterade konfigurationsparametrar till klienter i nätverket.

När du distribuerar DHCP som en MADCAP-server kan DHCP-servern tilldela multicast-adresser dynamiskt till klienter som skickar begäranden om att ingå i den grupp med klienter som tar emot information som skickas i multicast-meddelanden.

Multicasting är användbart om t.ex. ljud- eller videoinformation ska levereras från en punkt till flera andra punkter i ett nätverk. Med hjälp av multicasting kan t.ex. en medieserver skicka informationen i ett enda paket till flera mottagare med hjälp av en multicast-adress.

Fördelarna med den här metoden är att endast ett paket behövs och att inga listor med mottagare behöver administreras. Till skillnad från broadcast-paket stör inte multicast-trafik de noder som inte lyssnar efter den. Routrar kan konfigureras för multicast så att multicast-paketet vidarebefordras till alla nätverk där det finns minst en lyssnande nod.

Du kan skriva Netsh-kommandon för DHCP i ett kommandotolksfönster vid kommandotolken netsh dhcp>. Du kan också köra Netsh-kommandon för DHCP i batchfiler och andra skript. Alla funktioner som är tillgängliga i DHCP-konsolen är tillgängliga vid kommandotolken netsh dhcp>. Detta kan vara användbart i följande situationer:

• När du hanterar DHCP-servrar i ett WAN-nätverk kan du använda kommandon i interaktivt läge vid kommandotolken netsh> för att underlätta hanteringen om nätverksförbindelserna är långsamma.
  
  
• När du hanterar ett stort antal DHCP-servrar kan du använda kommandon i batchläget för att underlätta skriptning och automatisering av återkommande administrativa åtgärder som måste utföras för alla DHCP-servrar.
  
  

DHCP-konsolen läggs till i mappen Administrationsverktyg i Kontrollpanelen när du installerar DHCP-serverrollen. DHCP-konsolen visas som en MMC-snapin-modul (Microsoft Management Console).

DHCP-konsolen innehåller också bland annat följande förbättringar som har föreslagits av nätverkshanterare: förbättrad övervakning av serverprestanda, fler fördefinierade DHCP-alternativtyper, stöd för dynamisk uppdatering av klienter med tidigare versioner av Windows samt identifiering av ej auktoriserade DHCP-servrar i nätverket.

När du har installerat en DHCP-server kan du använda DHCP-konsolen eller Netsh-kommandon för DHCP för att utföra följande grundläggande administrativa serveråtgärder:

1. Skapa scope.
   
   
2. Lägga till och konfigurera superscope och multicast-scope.
   
   
3. Visa och ändra egenskaper för scope, t.ex. ange ytterligare exkluderade intervall.
   
   
4. Aktivera scope, multicast-scope eller superscope.
   
   
5. Övervaka utlåningsaktiviteter för scope genom att granska aktiva utlåningar för varje scope.
   
   
6. Skapa reservationer i scope för de DHCP-klienter som kräver en permanent IP-adress för utlåning.
   
   

Du kan också använda DHCP-konsolen eller Netsh-kommandon för DHCP för att utföra följande valfria eller avancerade konfigurationsåtgärder:

• Lägga till nya anpassade standardalternativtyper.
  
  
• Lägga till och konfigurera användar- eller leverantörsdefinierade alternativklasser.
  
  
• Ytterligare konfigurera andra serveregenskaper, t.ex. granskningsloggning eller startprotokolltabeller (BOOTP).
  
  

	OBS
	Superscope stöds bara i IPv4. DHCPv6-servern stöder inte superscope.